Nu kan vi bocka av både att vi fixat reseförsäkring och att jag fått mitt brev från läkaren på engelska. Eller fått och fått, varit och hämtat plus vägrat gå från mottagningen förrän jag fått hjälp, typ. Jag hatar kommentarer såsom: det borde ha blivit skickat eller har du inte fått det?. Svaret är ganska självklart tycker då jag! Förstår inte varför man ska måsta bli arg för att det ska hända något? Jag saknar någon slags medkänsla av diverse personer på sjukuset. Tacka vet jag min nya läkare på vårdcentralen, han brukar ringa mig för att dubbelkolla så allt blivit rätt och då känns det som om han bryr sig tillräckligt mycket för att kunna göra ett bra jobb.

Hur som helst så törs vi åka nu då jag vet hur jag ska göra med alla mediciner! Dagens största nyhet kom då jag äntligen kunde svara då Nina ringde och behövde skjuts till jobbet. Hon behövde skjuts för att säga upp sig av den anledningen att det är svårt att jobba heltid då man har kommit in på arkitekthögskolan!! Grattis igen! Ja så hon levde i ett stort lyckorus när vi plockade upp henne kan jag då säga. Jag blir så glad för hennes skull! För min skull också för då vet jag att hon blir kvar i Umeå minst två år innan hon kan plugga någon annan stans.